Fråga BVC – Mat och vätska
Hur ska man börja matintroducera, och hur vet man att man egentligen om barnet får i sig tillräckligt mycket vätska? Tillsammans med en BVC-sköterska på Hedda har vi besvarat de vanligaste frågorna om matintroduktion och vätskebehov.
Hedda är en svensk vårdkoncern med fokus på öppenvård som erbjuder både fysisk och digital vård. Hedda tror på hållbart föräldraskap och vill ge dig rätt förutsättningar för det. Med ett individanpassat omhändertagande skapar Heddas lyhörda barnmorskor och specialistsjuksköterskor trygghet genom graviditeten och barnets småbarnsår. Hedda bedriver mödravård, ultraljudsmottagning och barnavårdscentral i Stockholm. Läs mer på heddacare.se.
Hitta frågor och svar nedan!
Vanliga frågor om matintroduktion
Visa för ditt barn att maten är god och rolig. Smaka på maten själv, och ät tillsammans. Låt även barnet kladda med maten. Börja gärna att smaka på grönsaker, för att skapa en god relation till nyttigare mat. Variera smakerna som du introducerar, men låt dom gärna återkomma. Ge inte upp på smakerna om dom inte blir uppskattade, det kan faktiskt ta upp till 12 gånger innan ditt barn accepterar en smak.
Ju fler smaker barnet får pröva desto mer öppna verkar de bli för nya smaker. Ett tips är därför att variera maten dag för dag. Smakerna ska återkomma så att barnet får en chans att vänja sig men variera mellan dagarna.
När man börjar med smaksensationer vid 4 månaders ålder kan det vara allt från ett kryddmått till en tesked. Följ ditt barn och vad det vill.
Barnet får börja med smaksensationer från 4 månaders ålder. Smakportioner kan man börja med från 6 månaders ålder.
Vanliga frågor om vätska och uttorkning
Det finns olika indikationer som du kan hålla kolla på för att veta om ditt barn är uttorkad. Till exempel att ditt barn kissar mindre, är slö, har torra läppar och är torr om munnen. Kisset kan även få en mörkare färg och lukta starkt.
Vid varmt väder är det särskilt viktigt att säkerställa att barn får i sig tillräckligt med vätska. För spädbarn som ammas rekommenderas att amma oftare, utifrån barnets behov.
För äldre barn kan vatten erbjudas regelbundet under dagen. Det är även bra att komplettera med vätskerik mat, såsom exempelvis frukt. Ett tips är att frysa fruktklämmisar som ett svalkande alternativ. För större barn kan detta serveras i glassformar med pinne, medan yngre barn kan erbjudas samma innehåll i en smaknapp – vilket minskar risken för att sätta i halsen. Välj alltid format utifrån barnets ålder för att undvika att barnet sätter i halsen och säkerställ trygg och säker vätsketillförsel.
Nyfödda barn behöver äta ca 6-8 gånger per dygn för att få i sig den vätska och näring de behöver. Större barn som äter behöver dricka vatten mellan måltiderna. Tänk på att det även finns vatten i maten barnet äter som också täcker en del av deras dygnsbehov av vätska.
Ja, för barn som inte äter fast födda är amning och ersättning tillräckligt för att få i sig vätska.
Försök att ge vätska i mindre mängder men ofta. Om barnet vägrar kan du också ge saker som innehåller en del vatten, till exempel fruktklämmisar.
Alla barn bör helst kissa minst fem gånger per dag. Större barn kissar ungefär var tredje till fjärde timme, och spädbarn kissar ungefär en gång i timmen.
Du kan ge vätskeersättning om ditt barn är sjuk och har hög feber eller är magsjuk. Då förlorar barn mycket vätska.